♥ 15 augusti 2006
Tisdag hela dan...
Har inte riktigt fattat att det gick så himla bra i helgen... 3 Best In Show liksom... *shit* Men KUL var det!!! :D
Nu är det bara 1½ vecka kvar till SW oxå... det ser jag fram emot!
Inte för att jag tror att jag ska vinna nåt direkt... även om hoppet är det sista som överger människan ;) ... men det som lockar mest är ju att få träffa folk, inte minst Lena & Anette... o alla som man inte vet kommer men som bara är där ändå! ;)
Å du Anette, ska jag köpa med mig nåt från "Gunillakiosken" till dig??? Jag kanske kan få ner det i mitt brillehus rent av!!! *asgarv* :D
Vaknade redan efter 10 idag.... fast min dator hade på nåt vis talat om för min msn att jag minsann var vaken långt tidigare o satt mig online redan i ottan!! Hm... märkligt... så här hade det hojtats på mig ett tag... men jag sov så gott såååå!!! =)
Idag har det dock varit en funderingarnas dag... :o
Jobbet framför mig, ljuv musik i öronen.... o tankarna nån helt annan stans...
Ibland funderar jag över livet... o döden oxå för den delen... vad/vem är det egentligen som styr över det?? Varför drabbas vissa så hårt medans andra bara seglar fram genom livet? För visst finns det väl de som gör det?? Eller har alla det lika motigt mellan varven? Hur som haver... så finns det ALLTID de som har det värre!! Jag försöker tänka på det när jag inte känner mig helt ok, även om det inte alltid hjälper, för ibland måste man få tycka synd om sig själv som ingen annan kan... ;) Just då är det iaf skit samma om världen sprängs där o då.
Just nu är väl livet helt ok, med vissa undantag... döden hoppas jag ju ska hålla sig borta ett tag till... vill ju ha lite mer av livet först... Har aldrig sett mig själv som den som ska bli 100 år.... snarare tvärt om... fast inte än dock! Fast det var ju det... vad/vem bestämmer över det?? Till viss del jag själv, men resten då?
Jobbigt med tankar... de far o flyger hur som helst i 180!
Idag har oxå tankarna varit hos en av de som verkligen har det värrre än de flesta jag känner just nu... å därifrån var det bara ett stenkast till alla mina tankar o känslor som rör min älskade Mormor som gick bort på julafton 2003... klarar fortfarande inte av att tänka på det utan att bli ledsen i ögat... *suck* Det gick ju så himla fort... två veckor från beskedet om all cancer som hon tydligen hade fått... tills det var över... på ett sätt det bästa som kunde hända för hennes del, men jobbigt som fan... så mycket som man ville hunnit säga som aldrig sagts... så många frågor som aldrig kommer att få några svar... så många stunder som man aldrig kommer att få uppleva... visst ska man minnas de fina stunderna man haft o så... men inte gör det än gladare direkt... jag saknar iaf henne mer då! Ont gör det helt klart!
Det ger än oxå lite nya perspektiv på saker o ting... ta bara en så enkel sak som att tala om för nån att man tycker om dem, det är verkligen inte det lättaste eller det mest naturliga (iaf inte för mig)... men efter Mormor så har jag verkligen försökt att göra det... det går framåt även om det inte går fort... jobbigt är det... men å andra sidan så vill jag ju inte gå miste om det... i morgon kan det vara för sent... man vet aldrig... så det är bara att kämpa vidare... för det är ju värt det varje gång! :love:
Å lilla Mormor... jag hoppas att hon har det bättre där hon är nu o att vi ses igen nånstans... :love:
Muntert det här blev då... men så var det iaf idag... inte mycket att göra åt...
Dagens glada nyhet är dock att jag hittat Carolina Miskovskys skiva!! Fantastiskt bra!!
Nu ska jag ta mina ledsamheter o nana kudden...
Sköt om er!!
Puss & Kram Lotta