♥ Hoppsan så skadeglad!
Clara drygt 4½ år, syrrans yngsta.
I lördags var jag och hjälpte syrran att flytta in i nya lyan. Det som från början kändes som ett kyffe blev rätt bra ändå, även om det är i minsta laget. Men det kommer nog att funka =)
Det som gav flest garv den dagen var när Sarah och jag skulle lyfta undan en liten frys. Eftersom min rygg är lite känslig så greppade jag den upptill och Sarah undertill. Vi kom dock inte en millimeter... för när hon lyfte undertill så lyfte hon i själva dörren som genast for upp och knockade henne med handtaget rätt mellan ögat och ögonbrynet ;) Jag höll ju på att gå ned för räkning jag oxå... av garv!!!!! ;)))) *mohaha* Det tog inte många sekunder innan det svullnade upp!!! *haha*
Ni som kanske inte känner mig så bra har väl åtminstone gissat att jag är en smula skadeglad ;) Men det är lugnt, det går i familjen om man säger så ;) Så jag har en del att ta igen eftersom det oftast är jag som gör bort mig och slår mig. Glömmer aldrig den sommaren då jag vurpade när vi varit ute och badat...
På väg till bilen gör jag en praktvurpa på grusvägen, men kommer såklart upp fortare än kvickt och undrar om nån såg mig? Såklart såg Sarah mig ;) Så hon fick sig ett gott flabb! Benet såg ungefär ut som på bilden (något brunare dock) som är från när jag ramlade i vintras. So far so good liksom...
Då vi kommer fram till bilen är det lite skräp som ska slängas på andra sidan den grusiga parkeringen i soptunnan som står där, det faller på min lott. Vet än idag inte riktigt vad som hände, men halvvägs över parkeringen stod jag på örat, IGEN!!! Trodde syrran skulle pinka i brallan som hon garvade!! Själv låg jag kvar på backen och svor, skrek samt flabbade... så jävla dumt!!! Än idag kan hon bara tänka tanken och så bryter hon ihop ;) Självklart ramlade jag så att jag skrapade lite mer på benet jag nyss rivit upp, inte skönt!
Snackade just om att tabba sig med en på jobbet idag, såklart kom ju allt detta upp... ;) Men hon bidrog med en skön själv oxå! ;)
Hon brukar kallas för "fort & fel" när hon håller igång... så i våffeltider var allt på G samtidigt som grädden skulle vispas. Eftersom eluttag vid köksdelen var upptagna och propparna lätt gick om man belastade med för mycket apparater, så fick hon sätta sig på en stol vid ett annat eluttag. Med elvisp i handen och bunken i knäet gick det ju fint, en micropaus är ju aldrig fel heller ;) Hur som haver börjar bunken glida ur knäet och reaktionen var ju såklart att rädda bunken med grädden... det slutade dock med att hon lyckades trassla in handen mellan visparna!!! *iiiiiih* Mannen fick göra en utryckning och resultatet var två väldigt krokiga vispar *hahaha*
Handen blev lite flådd och mjukdelarna mådde väl inte så bra ett tag efter det, men hur är det ens möjligt att få in en hand mellan visparna??? ;) Ja, jösses vad vi garvade idag!! En härlig fredag med andra ord!! Det är tur man har likasinnade runt omkring sig! =)
Efter en dag med laddande av endorfiner var det rätt lätt att åka hem till tvättstugan =) Kattungarna fick oxå föja med dit, det är perfekt miljöträning med alla konstiga ljud och som bonus blir jag ju tryggheten. Co-Co har inte verkat gilla mig så värst mycket hittills, men efter dagens övningar så har hon nu legat tätt intill mig i soffan halva kvällen! <3
För det var ju inte nog med miljöträningen i tvättstugan heller... sen blev det ju lite fotande ute idag oxå. Det var ju lite läskigt helt klart, men det gick bra efter en stund. De är hur lätthanterliga som helst trots osäkerheten som uppstår, så det är ju positivt! Det ska nog bli katter av de här chokladbitarna oxå! ;)
Nu får det vara bra med den äkta glädjen för den här gången ;)
Pöss pöss