♥ Min lilla historia
Föddes på annandag jul 1971, är således en stenbock, en stolt sådan! =)
Växte upp i Kvillängen på Hisingen, jag har fyra syskon. Martin (1976), Sarah (1980), Christian (1986) & Emma (1993). Som de flesta familjer var allt toppen från utsidan. För det mesta var det bra, vi saknade aldrig något även om vi sällan fick saker/kläder som vi önskade, men vi fick troligen inga men av det ;) Dock blev det värre av alkohol, som det så ofta blir när just den varan intas. Jag hade nog lite tur i det avseendet att jag var äldst och hade möjlighet att flytta hemifrån först, för det blev inte bättre... så det är inte utan att jag själv tar det lugnt med den varan. Beroende som beroende, hakade på matmissbruket istället... numer sägs det att det är samma beroende fast det har olika uttryck, kan ligga nåt i det.
Vet inte riktigt hur gammal jag är här, 11 kanske... ska iväg på scoutläger. Jag älskade verkligen scoutlivet, gör det väl iofs fortfarande även om jag inte utövar det längre, men jag var med länge! Hade väl egentligen inga större problem med vikten upp till 6:e klass. Även om jag alltid var större än tjejerna i klassen och kände mig obekväm i omklädningsrummen.
I högstadiet började det väl gå åt pipsvängen så smått. Trivdes inte i högstadiet, började snatta godis på lunchrasterna, mest choklad, istället för att käka lunch i bamba. Mådde nog inte helt bra. Självklart åkte jag dit och morsan fick reda på det såklart. Det var väl inte det roligaste jag varit med om.
Jag var dessutom väldigt blyg under hela skoltiden och vågade inte säga så mycket. Blev mobbad i mellan/högstadiet, men efter ett slagsmål och samtal hos rektorn blev det bättre. Sen var det inte långt till gymnasiet.
Gick en 2-årig El-tele utbildning, satt väl i princip av de två åren. Läraren sa: det ni inte lärt er idag har ni i läxa! Hade aldrig läxa... och det var inte för att jag hajjat allt om man säger så ;)
Under den här tiden fick jag mer och mer gliringar om min vikt. Även från familjen, jag särbehandlades och fick ransoneringar... Morsan drog igång viktväktarna i omgångar... det kanske hade funkat om jag inte tryckt i mig chokladkakor i smyg ;)
1989 Började jag på Volvo, vägde kanske 80 kg, är 165 cm lång. Strax därefter skickades jag till Danmark med min moster för att skaffa bantningspiller... funkade inte heller, blev bara yr i mössan och mådde skit, så de kunde jag inte äta. Julen 1990 flyttade jag hemifrån, då kunde jag göra som jag ville. Det var väl inte helt bra det heller skulle man kunna säga. Sakta men säkert åt jag upp mig...
Självförtroende och för all del även självkänsla är inget jag haft under de allra flesta åren. Kände mig aldrig någonsin bekväm med mig själv. Fick alltid vara beredd på glåpord och blickar så fort jag vistades utanför hemmet, vilket gjorde mig väldigt skeptisk till människor som jag inte kände. Vilket resulterade i att folk tykte att jag var svår att komma underfund med. Men det ena ger det andra tyvärr...
2004 Nappe och jag
2005 Harry och jag när han blev Junior Winner
2005 Nappe och jag
2006 Med Jim & Lena, vilket år! Vilken katt! Han vann ALLT!!! ♥
2008 augusti, efter det att dessa bilderna togs åt jag upp mig 7-8 kg till under hösten/julen. Var en runda i Stockholm den julen, och vi mumsade och gottade oss nåt alldeles förfärligt! Vilket gjorde att jag beslutade mig för att 2009 skulle det bli andra bullar, det skulle bli mitt år!
MITT ÅR 2009
Det dröjde till 27 januari 2009 innan jag påbörjade min förändring. En dag fick jag bara nog av allt! Jag vägde då 143 kg... Hade läst igenom bloggen: Vägen från 127 kg. Hon gav mig en sådan inspiration att jag bara var tvungen att testa hennes sätt. Det var då jag började äta LCHF-kost. Det tog mindre än en vecka sen kunde jag sluta med insulinet! =D Ja, för jag fick ju diabetes runt 2000, eller det konstaterades då... hur länge jag haft det kan ingen veta. Jag mådde toppen, maten funkade fint, sugen försvann och som bonus rasade kilona! Tappade 14 kg i ett nafs!
En dag i början på mars ringde de från Sahlgrenska, jag skulle få en GBP-operation 29 juni 2009!!! Nog för att jag hittat ett sett att äta som funkade,men inte vågade jag låta den här chansen gå mig förbi!
2009 midsommar, en vecka innan min operation, då hade jag gått ner 17 kg!
Julen 2009 och jag hade sammanlagt gått ner 40 kg! =D
Mådde finfint! Dock slarvade jag med maten och hade gått tillbaka till det mer traditionella sättet att äta, hade inte heller några större problem med vad jag åt, kunde äta allt. Så även godis tyvärr... Det gick ju bra medan jag fortfarande var relativt nyopererad. När sen väl kroppen anpassat sig och jag fortfarande åt vad jag kände för började jag sakta gå upp igen. En sak som förändrades direkt under mitt år 2009 var självkänslan, den gick från botten till toppen på nolltid! =D Innan var det kroppen som presenterade sig för folk sen kom jag... numer kommer jag alltid först och sen kommer kroppen, det är en häftig känsla!
2010 både kom och gick. Runt julen hade jag gått upp drygt 10 kg totalt sen jag var nere på 103 kg... inget jag var speciellt nöjd med. =/ Ryggen ballade ur och jag var sjukskriven länge, vilket inte heller hjälpte till.
2011 skulle visa sig vara ett bra år! =D Ja, förutom en fortsatt krånglig rygg, som behandlades av naprapat, sjukgymnast, akupunktur, massage och promenader mm. Vi fick 1000 kr i friskvårdspengar från jobbet. Det dröjde ända till slutet på maj innan Malene ringde och sa att hon bokat in oss på ett ställe som heter Curves för lite info. Det var 30 maj och vi blev så glatt överraskade att vi slog till direkt. Inget jag ångrat sen dess...
Juli 2011, mamma och jag
I augusti tog jag tag i maten igen efter en matfrossande semester, tur jag tränade! ;)
LCHF-kosten kom åter och så föll allt på plats igen! =D
10 september 2011
September 2011. Är rätt nöjd med mig själv, har gått ner nästan 5 kg! Tappat 64 centimeter!!! Sänkt mitt kroppsfett med 1,5 % Sänkt mitt BMI med 1,8... fått muskler! Ryggen mår mycket bättre! Jag har medvind nu, livet är härligt och jag har aldrig mått så bra!! =D
2012 var ett bra år.

2013 var året som jag började må mindre bra. Det var rätt jobbigt faktiskt. Ingenting var särskilt kul. Jobbet var skit. Klarade inte av måsten och krav. Ekonomin var helt åt helskotta. Men jag kämpade på för mig själv. Drog mig undan. Träningen gick utför... kilona började så sakteliga krypa sig på...


2015 ska bli mitt bästa år!

Ett litet förtydligande bara... allt som varit har varit och inget som jag går och grubblar över till vardags numer. Men det har gjort mig till den jag är idag, ville bara berätta =)
Fortsättning följer...