Mina Tankar...

Min mobil har minst sagt krånglat det senaste... i helgen fick jag kinesiskt tangentbord på den och höll på att bli tokig innan jag fick löst det, men det gick till slut. Musikbiblioteket försvann och ingenting var som det skulle.

 

Vilket skulle visa sig vara ett problem även i morse... när jag väktes av ett sms med en konstig signal jag aldrig hört innan, klockan stod på 06:26. Inte så värst bra när man börjar 06:30. Kom inte fram på telefon till jobbet heller... fick ringa en vän så jag fick meddelat min sena ankomst. Hade inte fixat nån mat inför dagens arbete. Kastrull med ägg, stekpanna med köttbullar och cocktailtomater på spisen medan jag hoppade in i duschen och fixade i ordning mig. Lagom till jag var klar så var maten det oxå.

 

06:54 stämplade jag in på jobbet, ganska bra jobbat trots att jag inte stressat. Hann såklart inte med en del andra saker som jag brukar göra, men men...

 

Men dagen blev knepig... trött och helt slut!

 

När jag tittade närmare på mobilen som skulle ha väckt mig visade det sig att det inte fanns några som helst ljud att tillgå, så även om alarmet stod på 09:00 så hade det knappast väckt mig. Svårt utan ljud liksom. Hade inte hört om någon hade ringt heller. Så det var rena turen att sms hade någon form av ljud. Suck!

 

Dagen gick väldigt långsamt...

 

När vi äntligen skulle gå hem och jag som vanligt skulle plocka upp plånboken och bilnyckeln. Men nyckeln var borta!!!!!!! *panik* Vart var den??? Med raska kliv mot bilen och med hoppet att jag hade glömt den i bilen och att bilen inte hade låst sig kom jag fram. Nyckeln låg så fint på passargerarsätet och bilen var inte låst. *puh* Ingen hade snott bilen heller, mycket bra!

 

Helt slut i rutan och med finfina magsmärtor blev det hem till katterna som trängdes med mig i soffan.

 

Hoppas på en bättre morgondag =)

 

Kram & hej

 

Ganska trött en fredag, men jag kom iväg till stan och blev bjuden på middag. Trots krånglande köttermometer som inte var att lita på så blev köttet perfekt! =)

 

Tanken var att det skulle bli ett biobesök, men det fanns inte mycket att se direkt, så det fick bli en dvd och soffan istället. Valet föll på Hamilton- I nationens intresse.

 

Jag tyckte att den var riktigt bra! Persbrandt var i sitt esse. Jag gillar honom, men jag dyrkar honom inte som många andra tycks göra. Men i den här filmen var han grym. Filmen i sig var ganska osvensk tycker jag. Ser fram emot nästa film =) 

---

4/5

Jag trodde verkligen inte att det var sant när klockan ringde i morse, ville INTE alls gå upp! *GÄÄÄÄÄÄSP* Vet inte riktigt när jag var så trött sist, hualigen. Väckarklockan ringde många gånger, varje gång undrade jag om jag inte var sjuk eller hade så ont att jag inte kunde gå till jobbet... men nä.

 

Segade mig upp, fixade lunch och frukost, duschade och begav mig iväg mot ännu en jobbdag i värmen.

 

Efter den senaste veckan kan jag konstatera, för den som nu vill veta alltså... ;) att en harkrank klarar 50km/tim sittandes på en sidoruta på bilen, den får förvisso kämpa som en tok med att klamra sig fast. Hade de haft hår hade det stått rakt bak ;) Onyttigt vetande javisst, men nu vet du! *hehe* Anledningen är att jag har haft bilen full av harkrankar varje morgon på väg till jobbet och de ser en smula roliga ut när de fladdrar på utsidan och kämpar för att sitta kvar.

 

Jag var nog inte bara trött idag heller, det är nog nåt hormonellt i görningen. För vi pratade om filmer hit och dit. Så skulle jag berätta om filmen War horse...utan att berätta för mycket liksom. Plötsligt sitter jag där och tjuter bara av att tänka på filmen! Kan ju inte vara fullt normal?!! ;) Jag tycker verkligen att filmen var fantastiskt bra men att känslorna skulle svämma över så pass bara av att tänka på den hade jag inte räknat med. Se den!

 

Tröttheten satt i hela långa dagen på jobbet... sådär trött att jag nästan lade mig raklång på golvet. Vet inte hur väl jobbet blev idag när det mest kändes som bomull i skallen. Mot slutet orkade jag inte ens prata med mina jobbarkompisar. Idag kom vi upp i 28 grader i fabriken, så det hjälpte väl inte till direkt.

 

Den 10 minuter långa bilfärden till affären kändes som en hel evighet när ögonen gick i kors. Fick handlat lite och utan att tänka för mycket åkte jag vidare mot Curves för ett träningspass. Det gick lite bättre idag, bröstmusklerna och ryggen var lite snällare idag, även om det var tungt att andas. Men det är iaf bättre.

 

Blev något piggare efter träningen, men inte mycket...

 

Over and out!

 

Efter en slö förmiddag anlände jag till Härrydaskogen. Kånkande på kassar efter att ha handlat lite på vägen. Helena tittade på mig och sa nåt i stil med: Det ser tungt ut, inte bara för att du släpar på kassarna. Å så var det. Ingen kraft i kroppen alls och det var tungt att andas... så det blev till att vila sig i form en stund innan jag kunde sätta fart, jäkla kropp till att krångla.

 

Dagens övning var att sätta upp panelskivor i taket av märket panelskivan. Enligt reklamen och säljaren så skulle det var sååååååååå lätt! Eller hur!?!?! *fnys* Helena hade tjuvstartat kvällen innan med två rader, till sin hjälp hade hon lyftmojängen på bilden ovan, vilken jag ratade helt efter att ha försökt en gång. Det är lite som att lägga laminat i taket. Panelskivorna vägde lite så det var ju bra när det skulle jobbas med armarna i luften. Vi började med en liten kort bit för att avsluta med en hel. Det var då det började... *helvetsjävlaförbannadeskitskivafaråthelvetedittfanskap* Det var här vi försökt med lyften, svor, testade utan lyften, svor, fick mjölksyra i armarna, svor, försökte för femtioelfte gången, svor, men fanskapet gick INTE att få dit!!! Det skulle ju vara SÅÅÅ LÄTT!!! Jo, tjena... *mutter* Fick vi den i spår på kortänden fick vi inte in den på långsidan och tvärtom *GAH* Varför köpte du inte VANLIGA brädor, vi hade varit färdiga nu isf!?!? ;) Vi gav upp, skar bort en del av kanten så att den gick att fuska dit.

 

Efter den första raden var det dags för mat, grillad kyckling och rotsaker i ugn blev det. Mums! Vi satt både länge och väl ute i det skapliga vädret, ingen av oss ville gå in och fortsätta, det skulle ju ta sisådär 100 år minst att få upp den förbannade skiten. *tjuriga* Vi han tänka på vanliga brädor många gånger under de första två timmarna då vi inte kommit nån vart. Så det var inte med några glädjeskutt vi gick in och skulle fortsätta. Dock hade Helena fått en tanke, kanske hade hon säkerhetsskruvat för nära kanten (se första bilden). Så vi satte stödskruvarna mitt i panelskivan istället. Å se på fan, det löste hela skiten! =)

 

Så resten av taket gick på knappt två timmar... det gick liiiite snabbare när vi listat ut hur vi skulle göra. För inte fan stod det nånstans, det är säkert inte rätt metod heller. Men det funkade! Det stod iofs att man kunde spika i sponten innan man monterade på nästa skiva, så hur  är det ens möjligt när det inte ens gick att skruva strax innan kanten?? Nåja, halva taket är klart där köksdelen ska vara, så att köket snart kan börja ta form. Många skruv blev det! ;) Vi skrattade gott resten av tiden efter att vi klurat ut hur vi skulle göra, det var ju SÅÅÅ LÄTT!!! =D  Helt sjukt hur man kan gå från ångest och förtvivlan till lycka och skratt bara runt en middag ;)

 

Kvällsmål, tre grillade Härrydakorvar *Mmmm*

 

Vi var ganska nöjda och glada efter dagens övningar =)

 

Nog för att vi flabbade gott hela tiden vi höll på (efter att vi slutat svära vill säga) men det största garvet fick jag när jag efter middagen kikade in i kylen... en tubsocka!!! *asgarv*

Nu ska vi inte vara dumma mot tubsockan i sig då den fick duga som grytlapp för rotsakerna som jag öste upp i en het kastrull, man tager vad man haver när man renoverar och allt är upp och ner liksom ;) Men att jag sen skulle hitta den i kylen hade jag inte förväntat mig! ;)

 

Bättre i kroppen och lite piggare efteråt. Over and out till nästa gång!

 

Puss & Kram

Efter att Helena och jag varit på Mister Tomato och käkat åkte vi väldigt mätta vidare till Hornbach. Grejer behövdes till det kommande takjobbet. Panelskivorna skulle upp i taket... det skulle ju vara så lätt sas det! ;)

 

Hur som helst när vi gick runt där bland hyllorna och suktade efter nya verkyg (ja, för så är det!) så sprang jag på tumstockarna. En sån skulle jag ha! =) Det är en sådan där pryl som man alltid glömmer att köpa. Den jag har nu är knappt värd namnet, alldeles sladdrig och dan. Stör mig på den varje gång, men kommer jag ihåg att köpa en ny? Nej! Inte förrän idag iaf =) *NÖJD*

 

Har förvisso några i metall, sådana som man rullar ihop, men de passar inte alltid och är rätt trista att ha att göra med tycker jag. Dessutom hittar jag dem aldrig när jag behöver dem.

 

Men nu har jag en ny! Vit och fin!! ♥

 

Puss & Kram

Helena och jag skulle testa nåt nytt ställe idag. Först kikade vi runt längs gator och torg efter nånstans att käka, men vi återkom hit, till Mister Tomato, det var en hit! =D

 

Efter beställningen av mat serverades det pizzasallad. Det är ingenting som jag normalt sett brukar äta, ibland kan det vara gott men oftast är det "surt" eller vad det nu är... Men den här var en helt annan historia, den var allt annat än "sur", den var helt himmelsk!!!!!!!!!! ♥ Jag slukade allt!!! =) Stället är värt ett besök bara för den salladen! =) Tricket var tydligen att de gjorde färsk sallad varje dag och på riktigt färsk kål (vilket tydligen inte var så vanligt), sen är det troligen nåt med kryddning och sånt oxå... men ändå =)

 

Det blev inte precis sämre när maten kom in... färska tomater, parmaskinka, mozzarella och roccolasallad. *MUMS* Hade det varit valnötter på oxå hade den varit en 100 poängare, nu blev det bara 99 ;) Den hamnar lätt på topp 10, botten var tunn men väldigt krispig och fantastisk god, toppingen kunde jag inte klaga på... Fantastisk god helt enkelt! ♥

 

Helena tog en med kebabkött (vilket kanske inte är deras bästa ingrediens), färska champinjoner, peperoni samt vitlökssås. Hon var väldigt nöjd med sin oxå, även om just kebabköttet kanske inte var det roligaste. Kändes att det var kvalitetsost på oxå.

 

 

Inuti den renoverade lokalen var det flott och fräscht! De gör iaf fantastiska pizzor, men de serverar pasta oxå. Men så är det ju en italiensk resturang =) Trevlig personal var det oxå! Läs mer om deras mat här.

 

Jag kommer definitivt att besöka det här stället igen!

 

Puss & Kram

 

Japp det har varit varmt på jobbet, jag säger det direkt... toppnoteringen under veckan har varit 29 grader, självklart är luftfuktigheten ganska hög oxå... yey! Men det har gått förhållandevis bra ändå, även om skallen börjar koka så smått vid 27 grader och troligen får en del felmeddelande och varningar... ;)

 

Det känns ungefär som på bilden ovan... blä! Men det kunde varit värre... hualigen!

 

Efter jobbet en dag åkte jag till Björkö för att svalka av mig efter en svettig dag, det var sååå skönt att få bada! "Foppatofflorna" var på såklart, inte för att jag har ont utav tången utan för att det är lättare att komma upp ur havet igen. Jag vet inte hur många gånger jag klivit upp på just det här stället i sommar, så även denna dag. Dock släppte hälremmen på dojjan, så jag helt tappade fotfästet och kanade så fint ner i havet igen.... AJAJAJ!!!

 

Havstulpaner är inte att leka med, det är ju ingen som helst nyhet... men jag har aldrig lyckats att skrapa upp hela arslet innan, haha! ;) Väl uppe på land var det till att plocka fram lilla fickspegeln... det var blod överallt! *iiii* Hade jag nåt papper?? Njae... men väl en binda, det funkar ju liksom ;) Efter det var det färdigbadat... hittade även Janas kvarglömda solglasögon, vilket var uppskattat när jag lämnade av dem på vägen hem för att badda arslet ;)

 

Som tur är var det inte riktigt lika illa som det först såg ut och kändes... men med mitt eminenta läkkött lär det väl ta en bra stund innan det läkt... På't igen bara! =)

 

Noah fyllde åtta år i veckan oxå, så det blev ett väbesökt kalas i Ljungskile! =) Om några veckor är det Claras tur, hon blir sex år. De växer så det knakar!

 

Torsdag fick vi alla gå hem lite tidigare, då det var brist på karosser eftersom ombyggnationer inte riktigt hunnit bli klara under semestern. Så det var många glada som stämplade ut två timmar tidigare! =) Idag fredag visste vi inte hur det skulle bli, men för att gardera mig kollade jag om det gick bra att kila hem två timmar tidigare idag oxå... det var bara jag som gick hem. Jag var glad iaf! =)

 

Skön eftermiddag i soffan med massagebollen under ryggen... Dallas och So you think you can dance för ögonen, behövde verkligen det! Det har varit nåt varje dag den här veckan... är inte riktigt van vid det än, samtidigt som man jobba. Men det blir väl bättre.

 

Var och försökte träna i veckan oxå, det gick verkligen inte för full fart... de där förbannade bröstmusklerna tar stryk direkt då jag börjar jobba eller gör nåt ovant (+glömmer stretcha), vilka oxå gaddar ihop sig med musklerna runt skulderbladen, men framförallt vid ryggraden mitt mellan skulderbladen... så det känns lite som att ha en kniv rakt igenom ryggraden... men det känns dels som om jag inte riktigt kan andas, inte har ett uns flås och ryggen skriker... men det ger sig väl, även om det är lite tungt just nu. Men det är bara till att kämpa på, stretcha och massera... förr eller senare vänder det! =)

 

Massagebollen har fått jobba mycket det senaste! =)

 

Puss & Kram

Sista semesterdagen är strax slut... men vilken semester jag haft! =) ♥

 

Började med en grym kväll med Madonna strax innan semestern, har knappt lyssnat på nåt annat än henne sedan dess =) Senaste skivan som jag tyckte var sådär innan showen lyfte sig några snäpp efteråt! =) Det kommer definitivt att bli fler tillställningar med Madonna om jag bara får chansen! =)

 

Helena och jag slog till med Ullared på första semesterdagen- check! =) I LÖÖÖÖVE mina sparkdräkter! ♥

 

Nästan varje solig dag jag varit hemma i Göteborg har jag tillbringat på Björkö ♥ Har odlat en hel del fräknar, me like! Har när jag tänker efter faktiskt inte ens satt min fot på Hönö den här semestern, känns lite märkligt, men jag har haft det fantastiskt bra på Björkö så jag klagar absolut inte! =)

 

Har varit två vändor i Stockholm. Först ut var det möhippa, sen var det själva finalen... bröllopet där jag var tärna! =) Fantastiska upplevelser som absolut kommer att sparas i minnesbanken ♥

 

 

Jag har unnat mig (iofs alldeles för mycket...) en massa godsaker, även om det mumsigaste har varit räkor på klippkanten (såklart!) och jordgubbar (såklart!) ♥ Dessutom har det konstigt nog blivit en del champagne... men så har det ju firats en hel del oxå =) Att jag sedan fick i mig vin två dagar i rad är ju en bedrift bara det... men det var helt okej även för en sån som mig som inte riktigt har hajjat tjusningen (än...), men det kanske kommer ;)

 

Har klämt in några arbetsdagar i Härrydaskogen oxå, alltid lika kul att få grovjobba lite! ♥ Katastrofen Lotta kommer alltid igen... mohaha!! ;)

 

Två grymma biobesök hann jag med, Spider-Man och Batman!!! Gratis var de oxå, TACK! =)

 

Trevligt AW på Greyboo Ranch, alltid lika kuligt! =)

 

Stora Varholmen hann jag med att besöka för första gången, familjen Rådberg huserar där och det blev en härligt solig dag med en massa pladdrande! ♥ Grattis än en gång till att ni blivit man och hustru! ♥

 

Heldag på Liseberg var en utmaning, tolv timmar tar på krafterna... men KUL är det att åka "karuseller"!!! ♥

 

Käkat ute och träffat vänner, solat, badat, firat, talat, slitit, shoppat och mycket mycket mer... men framförallt har jag bara NJUTIT av tillvaron och livet i största allmänhet!

 

Visst det har inte varit någon sommarhetta, men det gör inte så himla mycket tycker jag, har haft tillräckligt med sol, lagom med regn och bara laddat batterierna i 4½ veckor! ♥ Kan det bli bättre?? =)

 

Det känns hur som helst som en av de bättre semestrarna jag haft på länge! =)

 

Puss & Kram

 

 

 

 

 

På sista semesterdagen ringde klockan strax innan nio. Hann knappt vakna innan det tjoade till i telefonen, vilket resulterade i att jag hämtade upp Jana och styrde vidare mot Maxi (räkor och sånt ni vet ;)) och sen mot färjan till Björkö.

 

"Foppatofflor" på... eller det är väl mer klätterskor/badtofflor ;) och sen iväg över bergen mot klippan =) Väl framme var det bara att kasta kläderna och dyka i vattnet! =) *aaaah* Första doppet är alltid det bästa!

 

Jana är väl kanske inte den som gillar tång så mycket... men med "foppatofflor" på brukar det gå bra. Efter första doppet utbröt dock lite panik då det var extra mycket tång där man lättast gick upp, det blev ett jäkla tjoande helt enkelt ;) Så när jag sedan skulle ta bad nummer två blev det till att bada själv ;) Dock var det så hett på klippan att vid bad nummer tre gick det av bara farten, och efter lite akrobatik kunde den tångförskräckta Jana räddas till land utan större ansträngning och vidare bad var räddat ;)

 

Räkor i stort lass till lunch såklart, krabborna fick sig ett skrovmål eller två oxå. Vilket resulterade i att den tångrädda inte ville bada mer, det fanns ju krabbor.... ;) Nåja, det hindrade inte mig från att bada iaf =)

 

Fem sköna och trevliga timmar senare var det dags att åka mot stan igen. Helena hörde av sig och vi bestämde träff på Tildas, perfekt avrundning på semestern. Brukar alltid vara nöjd när jag äter där, men just idag var det ingen hit... men men...

 

Hade ingen större panik inför att börja jobba, men jag var dödstrött efter en dag vid havet då solen tagit bra =)

 

Puss & Kram

 

Hoppelliskutt och iväg klockan nio, sedvanligt stopp på Maxi... räkor-check! Hann med minsta möjliga marginal med färjan till Björkö. Första doppet tio i tio, underbart! =)

 

Det var en minst lika bra dag som i förrgår! Idag var det dock en hel del fler segelbåtar i rörelse, men de störde liksom inte mig ;) Idag  var det dock första gången i sommar som jag stötte på brännmaneter, flera stycken faktiskt. Så det var till att se sig för innan man dök i. Men det gick finfint.

 

Räkorna var lagom tinade till lunch, så enkelt och så gott!!! Vet inte riktigt men det blir på nåt vis ännu lite godare när man äter dem vid klippkanten ♥

 

Krabborna fick resterna idag, de verkade mer än nöjda! =)

 

Fram på eftermiddagen dök det upp två killar i 20-års åldern som troligen suttit inne hela sommaren med tanke på blekheten. Säkert från stan oxå... för ingen som brukar vara ute på öarna placerar sig närmare än minst 50 meter, är klippan upptagen så är den. Alltså får man vara ifred och vara som man vill om man nu vill det, å det vill jag! Har under hela sommaren bara haft "sällskap" på en annan klippa en gång. Så det är inte vad man skulle kalla trångt ;) Tills idag då. Killarna skulle tydligen inte bada, de skulle fiska. Precis på min klippa såklart... ungefär fem meter ifrån och det var ett jäkla tjattrande och svischande med spöna. Inte nog med att det kändes som om de var inne i min comfortzone och klampade, vart fan tog lugnet vägen? Som tur var hade jag redan varit ute i fem timmar när de dök upp. Stod väl ut knappt en timme till innan jag smorde in min kropp och stegade iväg över bergen till färjan.

 

Stannde till vid Maxi på vägen hem oxå, passade på att skaffa räkor till morgondagen, för här ska njutas varenda sekund av vad som återstår av semestern! =)

 

Puss & Kram

Var på Liseberg när de öppnade klockan elva. Åkpass på armen och så iväg som ett barn på julafton! =) Tror att jag åkte allt utan barnkarusellerna (gör inget..), gamla parishjulet (boring...), slänggungan (får inte plats...) och radiobilarna (känns sådär lockande...). Men resten åkte jag desto mer!

 

Vädret startade väl inte Lisebergsbesöket från sin bästa sida direkt. Redan i första åket kom regnet... och det dröjde inte många minuter innan det var genomblött, suck! Frisyr, vad var det?? ;) Hittade till slut en regnponcho, så även om man var blöt så värmde den ändå, plus att man kunde stå ute i regnet och köa.

Blev till och med övertalad att åka flumeride, var ju ändå blöt liksom. Men jag har alltid tyckt den är trist, den var lika trist nu! Så den lär jag inte åka på tjugo år till. Collerado har aldrig lockat, just för att den ser tråkig ut... det tyckte jag verkligen att den var oxå!

Åkte det nya parishjulet oxå, hade inget emot att åka runt runt, men att stå still högt uppe i luften medan de lastade på fler folk var inte så kul alls... lite läskigt rent av när det gungade till ibland, säger hon som inte har några problem att sitta och dingla med benen i det högsta tornet, alltså att åka Atmorfear.

 

På tal om Atomsfear, vilken blåsning man gick på där, haha! Första gången jag åkte den förra året satt man bara där uppe och blev nervös för vad som komma skulle. Idag medan man satt där uppe så började de räkna ner... 10, 9, 8, 7, 6... PANG där åkte vi!!! Haha! Just när man trodde att man hade några sekunder kvar att andas ut på, snacka om snuvad! Men det var väl egentligen bara bra =) Nu åkte jag den bara en gång, men man kan ju hoppas att de varaierar siffran, annars väntar man ju bara på 6.

Måste säga att jag var hur lugn som helst i de allra flesta åkattraktionerna. Höjdskräcken hade jag inte åkt innan, så den var lite läskig, kändes i magen efteråt. Men jag kan tänka mig att åka den igen. Men annars så är favoriterna, Spinrock, Balder, Lisebergsbanan, Jukebox och Uppswinget. De åkte jag en hel massa gånger!!! =)

 

Efter 5-6 timmar började jag bli lite torr... solen tittade fram som hastigast och tinade min frusna lekamen innan den försvann igen...

 

Syrran med sambo kom vid sju på kvällen, då blev det några åk ihop. Men det bästa var att vi fick upp syrran i Spinrock, hon gillar bergodalbanor, men det här var hon lite tveksam till... vi skrattade gott åt hennes gastande då hon trodde hon skulle dö! ;) Även om hon var tvungen att erkänna att det var liiite kul... undrar just om vi kan lura henne igen...??? ;)

 

Efter tolv långa timmar var det dags att hoppa på spårvagnen och bege sig av hemåt igen. Sittandes i soffan en stund innan läggdags kändes det fortfarande som om jag åkte Spinrock! ;)

 

Jag fick iaf utnyttjat mitt åkband till max, strålande! =)

 

Puss & Kram

 

 

 

Måndag och tisdag gjorde jag verkligen inte många knop... bara var. Hade väl iofs att göra framför datorn, men det var allt vad ativering jag sysslade med. Onsdagen började lite i samma stil men avslutades iaf med middag på stan, film och trevligt sällskap =)

Det blev väldigt sent i natt... så jag ignorerade klockan som ringde vid åtta, sov till strax innan tio. Sen var det bara upp, på med kläder och iväg mot Björkö. Stannade till på Maxi och köpte lite räkor och fortsatte sedan mot färjan. Det var en strålande dag! ♥ När jag kom högst upp på berget, möttes jag av blommande ljung och en makalös utsikt som vanligt. Härliga färger idag!

Det var 1½-2 veckor sen jag var här ute sist. Men idag var nog den finaste dagen här ute på hela semestern. Som jag njöt!!! Lugnet, "tystnaden", ensamheten, solen, vattnet, räkorna... tja, ibland blir det inte bättre än såhär! ♥

 

Det har varit många klagomål på semestervädret i år oxå... men jag måste säga att jag kan inte klaga direkt. Visst har det regnat ibland, men inte i veckor i stöten. Sol har jag haft för det mesta trots allt. Det som vi däremot inte har haft kanske är den där riktiga sommarvärmen... med tillhörande varma kvällar. Men men, man kan inte få allt. Värmen kommer säkert lagom till att vi ska börja jobba igen...

 

Tre semesterdagar kvar... men har trots allt inte någon större panik. Heldag på Liseberg väntar i morgon, här ska åkas!!! =D Helgen verkar lovande vädermässigt så det ska nog hinnas med lite sol och bad till innan allvaret drar igång igen.

 

Så det blir till att hoppa i säng strax så jag orkar med morgondagen! =)

 

Puss & Kram

Alla intryck från gårdagen fladdrade förbi för min inre syn en bra stund innan jag ens kunde börja fundera på att försöka få lite sömn i natt. Var liksom bara för glad och upprymd för att sova =)

 

Somnade således sent och vaknade tidigt. Men jag var inte piggast i stan, så jag låg kvar och drog mig både länge och väl. Passade på att gå igenom alla de 750 bilderna jag tagit sedan möhippan. Det tog en stund! ;) Många bilder är det... det är tur att inte alla är nåt att ha, för nog skjuter jag av kameran både ofta och mycket. Det viktiga är att det iaf blir några hyfsade foton kvar när man är klar. Sen är iofs inte motivet människor just min styrka när det gäller att ta kort, men bilder blir det ju hur som helst, det är det viktiga! =)

Förmiddagen gick åt till att minnas gårdagen med de övriga boende på Dalarö, lite mat i magen blev det oxå innan jag började göra mig i ordning för att bege mig hem mot Göteborg igen. Resan hem gick fint, även om allt från den senaste tiden hann i fatt mig på nåt vis, inte så mycket annat att göra än att tänka när man kör... för att säga det milt vart jag väldigt känslosam ;) Det var dock bara av glädje, men ändå... jävla lipsill! ;)

 

Det var skönt att kasta sig i soffan när jag kom hem, det var inte utan att jag hade varit lite saknad under den här veckan, kändes ju fint =) Det blev definitivt ingen uppesittarkväll...

 

Man brukar ju säga, borta bra men hemma bäst... men jag tror den här helgen har det varit precis tvärt om!

 

Puss & Kram

Vet inte riktigt varför, men jag gillar den här bilden, har inte redigerat bilderna på nåt vis.

Ser verkligen fram emot att få se proffsfotografens bilder från hela dagen senare. Skulle tro att de ligger i en lite annorlunda dimention än mina ;) *nyfiken*

Undrar om det ska vara mer champagne där? ;)

Efter tal, mat och tårta öppnade baren! =) På tal om dryck... jag som inte är direkt förtjust i vin, har för fasen druckit vin i två dagar (inga mängder men ändå...), å det var helt okej... ska man bli en smula vuxen trots allt?? ;)

Vi hade hur kul som helst, inte bara med det här galna gänget... det fanns ju en å annan gotlänning som roade sig kungligt oxå =)

I den här hörnan var det lite mer seriöst ;) Framförallt, varför hängde det ett par skridskor på väggen?? Strange!

 

Då ska vi se... en liten summering kanske.

 

Jag lärde känna Lena 2006, då jag köpte en svart-vit katt utav henne, läs mer om det och om honom här. Vi har upplevt så mycket tillsammans tack vare den katten, tack och lov att jag fick köpa honom! ♥ Eftersom det är sisådär 50 mil mellan oss blev telefonsamtal det som var den största delen av vår relation, även om vi sågs oftare än jag gör med en del andra vänner som bor i samma stad... så på den vägen är det och idag är hon min bästa vän som jag definitivt inte skulle vilja vara utan! ♥

 

I slutet av 2009 dök mannen i hennes liv upp och idag har vi fått uppleva en fantastisk dag, det kunde inte hända ett finare och rarare par!

 

Så med mitt allra varmaste GRATTIS  på bröllopsdagen önskar jag er ALL LYCKA i framtiden! ♥

 

Massor av kärlek!

 

Puss ♥ Kram

 

Middag i antågande... även om det första alla gjorde var att kolla vad brudparet hade skrivit om en i häftet med bordsplaceringen. Vad sägs om: Tärna. Göteborska som gärna demolerar och renoverar både hos sig själv och vänner, har bättre koll på tv-serier än vad tv-tablån har. Vad ska man säga, kan inte direkt neka till den delen av mig ;)

Vi bjöds på supergod mat. Förrätten var sååå god att jag helt glömde fota den ;) Det var iaf skagenröra, en hel hög faktiskt, med sikrom och bondbröd/surdegsbröd. *MUMS* Slukade allt!! =) Vilket såklart gjorde att jag inte orkade äta upp huvudrätten. Det var lammrostbiff med lite grönt och potatisgratäng, gott!

Satt vid ett trevligt bord och hade toastmastern vid bordet. Han roade sig hela tiden med att räkna ner tills det var min tur att hålla tal, han hade såklart full koll på att jag var lite nervös inför det hela och hade jättekul åt mig. Så det var liksom aldrig någon tvekan om när jag skulle hålla mitt tal... näst sist, lagom till desserten skulle det ske. Det hölls flera fina tal innan det var min tur.

 

Visst var jag nervös, fast jag var ändå förvånandsvärt lugn, märkligt. Hade klarat mig från att blöta ner fejset hela vägen fram till min tur, skulle jag klara mitt eget tal? Av alla de gånger jag övat så var det mer regel än undantag att jag bölade om man säger så. Jobbigt med ord som betyder så mycket för en liksom.

Som så många gånger innan blev det inte riktigt så som jag hade tänkt/skrivit, men jag fick med allt och det var på nåt vis det viktigaste. Det kändes väldigt bra att ha gjort det! ♥ Klarade dessutom av det utan att böla... vad hände där? Tårarna dök dock upp efteråt i omgångar bara jag tänkte på det.

 

Har i efterhand fått större delen av talet uppspelat för mig, hur sjukt kändes inte det att se och höra sig själv... men kände mig oxå ganska stolt! I did it liksom, och det uppskattades.

Efterrätten var den gulligaste. För var sägs om: Kärleksburk med chokladmousse, rabarberkompott och färska jordgubbar med mynta och maränger. Chokladmousse och jag går inte så bra ihop, så den fick vara kvar i burken, men resten var ju bara så ljuvligt gott!!! ♥

När vi ändå är inne på maten kan vi väl ta en liten bild på brudparet, eller nåt i den stilen ;) En mumsig chokladtårta gömde sig där under. Så på det hela taget var det en lyckad matupplevelse under hela dagen, men jag hade iofs inte väntat mig något annat heller =)

 

Nog om det...

 

Puss & Kram

 

 

 

Efter att vi lämnat av brudparet och resten av gänget tagit en annan båt, kom vi fram till en liten ö, Dalarö skans, där vi skulle tillbringa resten av kvällen.

Häftigt ställe!

Precis när vi kom fram började det blåsa en jäkla massa, det blev aldrig något regn, även om vi omringades av svarta moln. Men det blev rätt bra på kort. Vi väntade och väntade på brudparet som aldrig tycktes komma fram, kändes det som iaf. Det fick bli lite fotograferande...

Glada brudar från Gotland =)

Sa jag att det blåste?? ;) Men vi var lika glada för det! =) Champagnen hjälpte väl till ;)

Det var väldigt vackert där ute!

 

Här har ni mig, tärnan! =) Jag hade verkligen en toppendag! Med fin klänning och ett glatt humör kommer man hur långt som helst, nästan ända fram till altaret ;) Så såg klänningen ut iaf, kände mig som en liten prinsessa, vilket jag kanske inte är van vid. Nåt som jag definitivt inte är van vid är att jag i klänningen fick en makalös push-up-effekt med tillhörande klyfta *my god* De där två har nog aldrig trotsat tyngdlagarna så mycket som idag! Fick ju knappt äta ifred, verkade nästan som om de oxå var hungriga ;)

Äntligen kom det vackra paret! ♥ Champagnen flödade, glädjen visste inga gränser! =)

Massiv fotografering följde innan vi satte oss till bords.

 

Puss & Kram

 

 

 

Nu får det vara slut på bruden hit och brudgummen dit, för visste ni det inte innan så vet ni nu vilka det är! ;)

 

När Lena och jag anlände till församlingshemmet tvärs över gatan från Dalarö kyrka väntade den blivande maken, Marcus och bestman där. Nog för att jag visste hur fin hon var när vi åkte, men det var ju ingenting mot hur fina de var tillsammans! Det är nåt extra med det där första mötet... Helt magiskt! ♥

Blommorna var helt fantastiska!!! ♥

 

Jag var fortfarande ganska lugn, då hände det... ;) En lösögonfrans levde sitt eget lilla liv och fick tuktas, vilket inte var det lättaste på en nervös och stressad brud, men det löste sig =) Prästen kom och sa hej. Brudgummen var iofs inte mindre nervös han heller. Det gick nästan att ta på känslan. Sen hände det igen...

 

***** censurerat-kodak-moment***** 

Ett är då säkert, jag kommer ALDRIG någonsin att glömma detta ögonblick!!

 

Här är de lyckliga tu ♥ Sååååå otroligt fiiiina och väldigt glada!!! ♥

 

Men för att återgå till kyrkan, för vi klarade oss dit =) Den enda instruktionen jag fick var att jag skulle stå snett bakom Lena, hur svårt kan det va?! Vi stegar in i en väldigt varm liten kyrka, kanske får kika in en annan dag och se hur den såg ut, för det gick mig helt förbi av någon anledning...

 

Allt gick bra till dess att det skulle bli solosång, öh... jaha... befann sig på min sida, precis där jag stod såklart. Å nu då? Tog nåt steg eller två åt sidan, men det kändes som om jag stod mitt i vägen. Det var en duktig tjej som sjöng, men det var långa minutrar... det skulle dessutom sjungas två gånger till, då stegade jag över på bestmans sida, då kände jag mig inte i vägen iaf. Nåja, det var säkert bara jag som tänkte på det.

 

Det blev lite jobbigt i ögat där en stund medan de lästa sina rader med prästen, men jag lyckades klara mig den stunden iaf, så fint! Plötsligt var det över och jag kunde lämna tillbaka den vackra men ack så tunga brudbuketten och bara hålla koll på min egen en stund. Det var en befrielse att komma ut i den friska luften igen!

Vi vinkade av de nygifta och fick åka en lite mindre vacker båt till nästa ställe... men det får bli i ett annat inlägg =)

 

Puss & Kram från en alldeles lycklig Lotta som fått bevittna två underbara människors kärlek! ♥

 

Efter 6 timmars sömn ringde klockan vid 8 på morgonkvisten, det var bara att kliva upp. Det var en ganska soft morgon. Vid 9 kom frissan och satte fart, hon hade att göra från det hon satte igång och till det att vi rusade ut genom dörren.

 

Först ut var brudens mor att få håret fixat.

Sen var det min tur, hur skulle det gå? Vart är Bodil? ;) Nu hade jag ju bara en "frisyr" som hon så käckt sa när vi var där häromdagen då mor och dotter fixades till lite.

Brukar ju inte precis ha så mycket koll på vad Bodil gör med mitt barr i vanliga fall, jag behöver det helt enkelt inte, ja förutom vissa delar av luggen då ;) Men nu var det ju inte Bodil som pillade i mitt hår, så nu hade jag falkögat vidöppet! ;) Lite skeptisk var jag stundvis, men slutresultatet blev iaf bra, och det satt där det satt om man säger så.

 

Brudens syster stod näst på tur, hon fick en kul och stabil fläthistoria.

 

Sist ut var såklart bruden =)

Fönen gick varm denna dag skulle man kunna säga, allt var lugnt och inga utbrott uppstod... vi hade förväntat oss lite mer faktiskt! ;)

 

Fast nångång runt lunch när jag insåg att det bara var 1½ timme kvar innan vi skulle vara i kyrkan, då kom stressen för min del. Men mest för att jag inte hade fått nåt fejs på, klänningen var inte på. Bruden satt med det sista med håret och sen skulle sminket på innan KLÄNNINGEN skulle på. Det är väl som vanligt i stressiga situationer, allt krockar på nåt vis.

Men jag kom ur min sparkdräkt som jag för övrigt har bott i den senaste veckan ;) Klänningen kom på, min alltså. Den hade oxå snörning bak, så det var inte bara att kränga på den (svettig i hårbotten nu).

Medan bruden fick ett mindre spel på sina fixade naglar, alternativt alla sina strumpbyxor som gick sönder när hon skulle försöka få på sig dem, fick jag lite smink i fejset *andas ut* och kunde återgå till lugn igen.

Brudklänning, smycken, skor kom på i tid trots allt. Hon blev sååå fiiiin!!!! ♥

 

Sen skulle vi ju in i bilen, vilket äventyr ;)

 

Puss & Kram

 

 

 

 

 

 

Förmiddagen var hyfsat lugn för min del. Packade ihop mina pinaler inför resterande vistelse på Dalarö och vad som komma skulle, att jag sen hade åkt ifrån en del viktiga saker hemifrån är ju en annan historia, det blir lite mer spännande så ;) I bilen på väg ut till Dalarö, då kändes det lite pirrigt helt klart, nu blev det liksom på riktigt på nåt vis.

En släktträff med brudens släktingar skulle det hinnas med dagen innan bröllopet, så blev det. God mat och trevligt sällskap skadar ju aldrig. De flesta av brudens bröllopsnerverna hölls i schack även om det kom lite smygande mot kvällen, men jag måste säga att det ändå var förvånandsvärt lite! Det var klart överkomligt, jag var lugn iaf, kanske hjälpte det.

Helt lugn som synes! ;)

Är väl iofs ganska sällan helt hysterisk av mig (så länge jag fått mat i mig iaf ;)), speciellt som det inte är mig det ska handla om. Visst var jag lite nervös inför talet jag skulle hålla, men på nåt sätt ändå lugn... mitt motto har de senaste veckorna definitivt varit; Det löser sig!

Men så har jag övat så fort jag fått en stund över oxå i över en vecka, läskiga saker kräver förberedelser. Sen blir man ju aldrig riktigt färdig tycker jag, små ändringar hela tiden. Tal är inget jag sysslar med sådär till vardags precis, så det gällde att ligga i. Kunde det utantill, innehållet var alltid detsamma, men meningarna var det inte. Men jag kände att det inte gjorde så mycket, bara allt var med. =)

Fick nattat den trötta bruden med en stunds snattrande innan jag gick in till mig och fixade naglarna, kollade på ett avsnitt av One Tree Hill och övade lite till på talet innan jag somnade strax innan två på nattkröken... timmarna gick liksom. Men somnade ganska omgående när jag väl la huvudet på kudden.

 

I morgon smäller det! =D

 

Puss & Kram

 

 

Idag har jag testat nåt nytt... stående solarie. Det var helt klart annorlunda. Skönt att slippa ha "direktkontakt" med rören. Men det blev ändå galet varmt, den inbyggda fläkten var kanske inte den mest effektiva jag stött på. Men i övrigt tyckte jag att det var en positiv upplevelse. Gick snabbare men framförallt kunde man dansa loss där inne!! =) Det hör ju liksom inte till vanligheterna ;) Jag fick ju dessutom sol på sidorna utan att anstränga mig.

 

Kan gott tänka mig ett besök i en sådan här igen, men vart det finns hemma i Göteborg har jag inte en aning om... men men...

 

Testat?

 

 

 

Nu börjar det börjar dra ihop sig... bara några ynka dagar kvar till den stora dagen för brudparet =)

Det började för min del en dag i början på augusti förra året då den blivande bruden var i Göteborg på besök. Vi hade chansat lite med vädret, halvmolnigt var det men vi ville till Hönö, å så blev det. Där sitter vi i färjekön och väntar när jag får frågan om jag vill vara tärna på hennes bröllop =) Min reaktion kan jag inte riktigt beskriva... blev nog helt ställd... även om jag redan visst att det skulle bli bröllop, så hade jag inte tänkt längre än så... men jag blev såklart glad! Dock var det enda jag fick ur mig: Då är jag iaf bjuden! ;)

Det kanske inte är det svaret som förväntas av en, haha! Men det är väl tur att vi känner varandra så bra att det funkade, för tärna är jag, tacka nej var aldrig ett alternativ. Så på den vägen är det...

Att jag sedan efter att mitt besök åkt hemåt igen fick surfa runt och kolla vad sjutton jag egentligen hade tackat ja till var ju en helt annan sak ;) Trots en del rädslor inför vissa saker kände jag att det ordnar sig nog, det brukar det göra. Dessutom är rädslor till för att komma över!

Möhippan hade helt klat en del rädslor inbakade, för inte fasen ser ni mig på ett offentligt badhus så ofta, snarare typ aldrig. Men det gick hur bra som helst, det var bara att koppla bort allt och "Just do it!" Kändes bra efteråt =) Möhippan gick vägen med bra hjälp och bruden verkade nöjd, så på det hela taget gick det ju fint!

Klänning skulle måttbeställas, när vi efter många om och men hade hittat en vi båda gillade... det var klart stressande att glo på tusentalsbilder och försöka hitta någon, det har nog varit det jobbigaste. Att sedan vänta på att få se om den passade var en smula nervöst, hade vi mätt rätt??? Men det mesta blev bra, den var lite i längsta laget bara. Men det fixade brudens mor galant! =)

Vill ni se hur den ser ut? Kolla här! ;)

Det är färgtema på bröllopet ;) Visst ser det spännande ut!?!? ;)

Hur det kommer att se ut på riktigt får vi se senare... visst är det spännande!? ;)

 

Nu är det liksom bara den stora dagen kvar, slapp ju läsa nåt i kyrkan, det måste jag säga att jag är väldigt glad för. Prata inför folk är inte riktigt min grej om man säger så, även om det inte är hälften så jobbigt som det var under skoltiden, då ville jag bara "försvinna". Nu gör jag det bara, men det får bli som det blir och med egna ord funkar det, men att läsa något någonannan skrivit är värre, av nån anledning brukar jag kasta om orden i meningar, det blir samma innebörd, men en annan ordföljd, det är kanske inte så lyckat om man ska läsa någonannans verk. ;)

Hur som helst så kommer det bli vackert, tårfyllt och fantastiskt på lördag, det är jag helt övertygad om! =D