Mina Tankar...

Vad ska man säga? Gott om tv-serier är det ont just nu. Iaf de som jag följer, vilket är en hel hög faktiskt! ;) Men de flesta har haft säsongsavslutning inför sommaren, så det är minst sagt torka på seriefronten. Får kanske hitta nån som jag inte har sett än. Tips?

Som tur är har säsong nio av So you think you can dance nyss börjat, så det är ju alltid nåt! Är kanske inte så dansant själv, men att titta på dessa otroligt talangfulla människor är ju bara en fröjd! I skrivande stund kollar jag på första avsnittet och är redan helt blown away... my god vilka dansare!!! =)

Fast gulligaste "deltagaren" var den tvååriga Stella! ♥
Hennes mamma gjorde succé i programmet och när de undrade varför hon inte sökt till programmet innan, så var det just för att hon bildat familj. Varpå dottern entrar scenen och gör sin lilla grej! =) Det kan nog bli nåt utan henne =) Men hon får vänta i sisådär 16 år till innan hon kan söka in då man måste vara 18 år.'

Kolla klippet här: http://youtu.be/QHtoT9eOQEM
 
Det ska bli en fröjd att följa årets säsong! =)
Men nåt mer lär jag ju hitta.......

Vaknade lite piggare idag, thank god! Vet ärligt talat inte hur jag överlevde gårdagen såhär i efterhand...

Det var en smula segt idag oxå, men inte alls som igår. Bara vetskapen om att det är en full arbetsvecka, den första på ett tag, gör att det känns motigt!

Tar dock igen det nästa vecka... då jobbar jag bara i två dagar, som jag längtar dit! =)

Det var behagligt att jobba idag, bara 23 grader inomhus =) Annat har det varit i värmeböljan tidigare... det har väl snittat på sisådär 27 grader... bah! Värre lär det ju bli...

Men men, idag var det sååå skönt och svalt! =)

Efter jobbet var det hög tid att införskaffa mat till djuren och middag till mig. Tvättade även bilen innan jag åkte hem och käkade. Sen mådde jag väl inge vidare... jäkla mage! Tanken var oxå att jag skulle ha tränat för första gången på ett tag nu, men då magen krånglade la jag det lite på is. Iaf tills det kom ett sms som sa... pallra dig hit till träningen nu!! =) Ohps... bäst att göra som man blir tillsagd ;) Men jag fick vila en stund till innan jag kunde komma iväg. Men iväg kom jag, det kändes faktiskt riktigt gött! TACK för sparken i baken!! =)

Spinnerijobbat lite, strax dags för bingen... over and out!

Kram & hej

Herrejösses vilken sjukt seg dag!!!!

Kanske hade det med att göra att jag bara fick fyra timmars sömn i natt... trodde min sista stund var kommen flera gånger idag. Det är inte precis kul att vara så trött att man nästan vibrerar... men men... det går ju över med lite sömn.

Tänkte jag skulle decka på soffan nu...

Gonatten! =)

Fredgskvällen var seg... iaf fram tills dess att jag fastnade i telefonen och fixade bilderna från helgens jubileumsutställning. Ibland fattar jag inte hur tiden kan gå så fort när man babblar i telefon, vips hade över sex timmar förflutit och klockan visade på över fem på morgonkvisten... öh... vad hände??? Ingen större skada skedd och trevligt var det! =)

Ställde klockan på halv nio... gick upp när klockan ringde, inte piggast i stan efter tre timmars sömn, man ganska glad ändå! =) Hastigt och lustigt blev det bestämt att jag skulle hämta upp Jana och vi skulle bege oss mot havet! Sagt och gjort. Det blåste en del, men det var inte direkt kallt ;) Det blev plums ner i vattnet nästan på en gång, härligt!!! =)



Älskar min klippa!!!! ♥ Där kan man vara precis som man är utan att nån har några åsikter om det. Det är inte heller som om man behöver trängas med nån. Verkar som om alla tycks uppskatta att vara för sig själva där ute, så är en klippa upptagen så går de vidare till nästa, me like!

Det var Janas första besök på mitt lilla paradis, men det verkade som om det dög, trots tången i havet ;)

4½ timme senare var det dags att bege sig hemåt igen. Smått rödaktig på ryggen ;) Det blev lite rödare ju fler timmar som förflöt... men det var ändå helt ok. Jag klarar mig utan att flå iaf, det var sådär lagom bränt ;)

Sjukt trött efter alla timmar i solen och brist på sömn. Men det var ju Eurovision song contest och jag skulle ju se, så var det bara!!

Jag tippade Sverige, Ryssland och Serbien, i den ordningen. Så blev det!!! =D SJUKT KUL!!!!!!!!!!!! Vi liksom VANN!!! Dessutom med sjukt bra poäng!!!!!!!!!!! Det var väl bara dumma italienare som inte fattat grejen i år som inte gav oss ett enda poäng... ;)


Det var en mycket trött men GLAD Lotta som deckande nån timme efter midnatt... Euphoria!!! =)


Puss & Kram

Måndag, dagen efter... utställningen alltså. Trött var väl ordet som passade allra bäst denna dag. Kan ju ha att göra med att jag fastnade i telefonen natten mellan söndag och måndag ;) Alla intryck från helgen skulle bearbetas. Men fortfarande sjukt nöjda med helgen!!! =D Ingenting kunde rubba den glädjen, absolut ingenting!

Måndagen gick åt till att vila i soffan (trots det fina vädret), i telefonen, diskutera helgen, styra upp efter ett avhopp, fixa ihop ett möte lite snabbt... men mest vila kroppen. Så dagen både kom och gick innan jag hann blinka.

Tisdagen fick det bli lite fart under fötterna igen. Städa fixa handla. Kattvård kloklippning bad.

Det mötet vi fick snott ihop skulle vara hos mig, grejade lite mat att bjuda på när jag ändå var hemma. Så jag snodde ihop lite lagad mat för omväxlings skull. De flesta hade jobbat på dagen, så lagad mat var uppskattat. Det hade inhandlats tårta för att fira helgens succé, den var äckligt god!!! ♥
Vi diskuterade vidare om helgen som gått, ALLA var taggade och tyckte att det varit en lyckad helg! =D Härligt team! =D Det blev även lite nya uppgifter för några av oss. Men allt löser sig! =)

Onsdag hade jag tid hos diabetessköterskan... mitt morgonvärde var väl kanske inte det bästa jag haft. Men jag får väl skylla mig själv som snaskade på tårta till sent. Men men...

När jag sedan kommer tillbaka till bilen som jag ställt på Backaplan (köpcentrum), så har jag fått parkeringsböter... suck! Vem fan har kollat att man inte får parkera innan nio på morgonen?? Inte jag iaf! Surt!

Hem och käka frukost innan jag skulle till barmorskan och ta cellprov, yey!

Efter det var det äntligen dags!!!! Satte mig i bilen för att köra ut till Hönö! Det var fantastiskt varmt så det första som hände var att jag tog årets första dopp! ♥ Klipporna var glödheta!!! Så det blev några dopp till under de tre timmarna jag njöt på min klippa! =D I lööööv it!!

Lätt bränd for jag sedan hemåt igen. Underbar dag!

Puss och kram

Efter att ha sovit minst sagt uselt mellan fredag och lördag, då huvudet var fullt med tankar inför utställningen... hade vi gjort allt? Hade vi glömt nåt? Alltså, precis som det brukar vara ;)

Utställningen drog igång och det mesta tycktes klaffa. Jag som varit ansvarig för bland annat, burplaceringen. Hade för första gången använt mig av programmet Aladdin för det ändamålet. Lite nervös var jag då jag inte riktigt kände att jag hade kontroll över om det hade blivit rätt. När man gör det manuellt vet man nästan vem som bor var efter att man är klar, då känns det som om man hade lite mer koll.

Så vi var lite nervösa... speciellt som om vi endast hade några ynka burar över om nåt skulle vara fel. Vi var beredda med både tång och buntband. Men det blev ingen rusning... det blev totalt två fel, vilket gick fint att lösa. Så på det hela taget var det ju kanon! =) Så jag vågar nog använda Aladdin igen =)

Helgen flöt på fint! Smidigt som tusan helt enkelt! =) Alla var glada och positiva, inga problem som dök upp var för svåra för att lösas. Massor med priser, lyckade lotterier, glada funktionärer och utställare, snygga SPIN-töjor, bra hall (om än för varm då fläktsystemet lagt av...), Helenas "panel" (Herre på täppan) gjorde som vanligt succé (i år med deltagarrekord!!)... tja, vad ska man säga... årets jubileumsutställning blev en succé helt enkelt!!! =D

Hur ska vi toppa detta nästa år??
Tja, vi kan ju börja med att ha ett fungerande fläktsystem kanske... ;) Sen finns det ju alltid lite smått och gott som kan trimmas in ännu lite bättre, men det är bara smågrejer =) Vi har ett vinnande team!!! Det var med hyfsat lätta steg vi stängde årets utställning, vi var sjukt nöjda och stolta med helgens insats!!! =D

Vi är sjukt taggade inför nästa år, ni kommer väl?!?! =D

TUSEN MILJONER TACK till våra underbara medlemmar och funktionärer, vi hade inte klarat oss utan er!!!!!!!!!!!

Halv nio stängde vi dörrarna till hallen och åkte trötta men NÖJDA hemåt!! =D

Puss & Kram

Med årets största händelse i Spinneriet (kattklubben) i antågande och med häcken full med uppgifter att göra innan, var jag ovanligt lugn, trots ett och annat strul. Fick en hel del hjälp, tack! Men som sagt var, lugn!

Så när jag sent på torsdagen får beskedet att en av våra inbjudna domare har insjuknat och hamnat på sjukhus och således inte kan komma, tar jag det hela med ro. Det jobbas febrilt med att få fatt i en ny domare, men utan resultat.

I samma veva åker jag iväg till utställningshallen för att kolla om kontainern med alla burar har kommit. Det första som möter mig är... INGEN kontainer... *panik*

Kör runt hallen för att vända bilen, i huvudet cirkulerar massor med tankar... då ser jag plötsligt kontainern. På fel sida hallen... suck! Den står lite illa till, mitt för en stor port förvisso... men det är en sisådär 15 cm hög tröskel!!! Hur i hela helsike ska vi få in burarna??? Det blir till att bolla lite idéer och komma fram till hur vi ska lösa detta... efter ett tag så kommer vi fram till att det nog går att lösa även om det blir trixigt.

Väl hemma igen blir det bekräftat att vi inte får fatt i nån ny domare att ersätta sjuklingen med. Men innan jag tog tag i allt vad det innebar hade jag Best of the Best priserna kvar att tillverka. By the way, sjukt nöjd med dem! =)

Sen var det dags... att ta tag i domarfördelningen. Det var trots allt en domare som kunde döma alla raser som föll bort. Givetvis hade han fått "alla" raser under helgen så det var inte en lätt uppgift att få delat ut alla hans katter på de andra domarna. Det blev tyvärr en hel del ändringar, men det var inte mycket att göra åt i rådande situation. Som tur var hade jag stöd och hjälp i telefonen under hela arbetet, det kändes tryggt, TACK!

Det blev inte mycket sömn, när vi inte var klara förrän halv fyra på morgonkvisten... men huvudsaken var att vi löste det! =)

Fredag klockan ett stod vi i solgasset och skulle försöka klura ut hur sjutton vi skulle göra med den felparkerade kontainern. Vi kom fram till att vi skulle försöka tömma den så mycket det gick, men det fanns inte så mycket plats att göra av racksen... ut åker iaf första rackset... när vi ska parkera det på platsen vi valt inser vi att pallyften är trasig!!! *mutter morr*
Vajern har gått av, så den går inte att "hissa ner" igen............ suck! Men efter lite klurande kunde vi lösa det med fotkraft, inte helt optimalt, men det funkade iaf även om det var lite meckigt.

Byggkillarna som skulle resa alla burar kom och satte fart. Det blev väldigt mycket bättre än vad jag någonsin hade vågat hoppats på =) Så jag var nöjd! Hela hallen blev sååå bra!!!! Så vi var mycket nöjda när vi lämnade hallen för att få några välförtjänta timmar av sömn... ja, iaf för dem som kunde sova... i mitt huvud snurrade det mest tankar... hade vi gjort det? Det? Det? Eller det?

TACK för ALL hjälp, uppskattar det!!! ♥

Kram

Vaknade redan tjugo i sju i morse, kändes ju onödigt förstås. Men jag käkade frukost och slappade lite innan jag åkte mot Hönö en sväng. Befriande! ♥

Stannade inte så väldigt länge (blåste för kallt), men att andas vid havet en liten stund räcker långt! =) Men lite sol lyckades jag väl få i fejset iaf =)

Styrde istället vidare mot Hisingsparken, där jag traskade runt i 1½ timme. Helt underbart! Stegen var förvånandsvärt lätta, så det gick som en dans! =)

Så idag har jag laddat om, nu kan det bara bli bättre! =)

Känner mig mycket gladare igen. Skönt! Nu kan jag även "ta in" omgivningen och de i den igen, blir lite frånvarande när jag inte mår bra. Så visst känns det bra nu! =)

Kram & hej

Ledig dag, men inte för att göra nåt kul.

Började min dag fastande för att jag skulle gå till min nya vårdcentral och lämna lite prover. Sagt och gjort.

Vidare till skadebesiktiningen av bilen. Fylla i lite papper, och sen åka därifrån utan Grinchen =( Krockbalken hade blivit lite krökt, så även om det inte såg så illa ut så var inte skyddet fullgott om jag skulle råka ut för en olycka till. Istället fick jag köra hemåt i en V50. Dög det med, för en gång skull fick jag inte en fattigt utrustad bil =) Inte kostar den mig nåt heller! =)

Men det bästa av allt var att jag slapp och betala någon självrisk alls!!!!!!!!!!! *halleluja moment* =)))

Åkte till min gamla läkare för att hämta mina journaler, på parkeringen fann jag inte bara en plats att stå på utan jag fick en biljett av den som lämnade platsen, tack liksom! =)

Fick jornalerna, tillbaka till vårdcentralen för att lämna in dem där så jag kunde få ett intyg för körkort (vilket man måste ha när man har diabetes, vilket jag iofs inte har längre... men ändå...). Men återigen är det INGEN som vet någonting!!!! *mutter* Det är inte precis så att de försöker hjälpa till eller försöker ta reda på det heller...

Till slut slussas jag till en diabetessköterska i ett desperat sista försök, vilket var tur då hon precis gått en kurs och visste vad som skulle göras! *puh* Så jag fick en tid för läkarintyg och så, fick redan på att jag hade mer tid på mig att fixa fram det jävla intyget än jag först trodde, skönt!

Det resulterade oxå i att jag blev tvungen att lämna lite fler prover... så när jag knallade till sköterskan igen såg hon förvånat på mig och undrade om jag skulle lämna prover IGEN? ;) Svar ja! =)


Sen åkte jag förbi ögonkliniken och hämtade mina jornaler från ögonbottenfotograferingen när jag ändå höll på =) Vilket var tur, för det visade sig att jag kollat ögonen en gång till efter det som stod i jornalerna från min gamla läkare... allt ska man behöva göra själv!


Så det var en mycket bra dag, jag fick kastat av många tyngder från mina axlar idag! Jag var till och med så lättad att jag köpte mig två trisslotter och vann 75 spänn, plötsligt händer det ;)

Så jävla skönt att en hel del är på rätt väg så jag kan andas en smula igen! =)

Puss & Kram

Det har varit mycket som tyngt mig den senaste tiden, mer än jag själv uppenbarligen varit medveten om... strul med kattutställningen (som alltid, hör liksom till), bilen,pengar, strul med läkare och intyg, klänning och en massa annat...

I fredags när jag skulle försöka få ut mina journalen för att ge till min nya vårdcentral, då stängde de mitt framför näsan på mig... det blev bara för mycket! 

Så när jag klev in på Curves för ett träningspass och människor brydde sig om mig, så brast det bara... orkade inte hålla igen. Det tog ett tag innan jag kunde komma igång med träningen...

När jag kom hem var jag helt slut och deckade i soffan.

Är väl inte det den mest pratsamma alla gånger, det tar ett tag att ta sig igenom mitt skal om jag väl har satt upp det. Som tur är sätter jag inte upp skalet så ofta. Men har jag gjort det krävs det en del för att jag ska slappna av och berätta... framförallt tid men oxå lite tjat ;) 

Den här gången slapp det ur mig precis när jag bröt ihop, sen orkade jag inte mer... orkade inte prata med någon efter det, även om jag egentligen ville.

Men men... livet är inte alltid lätt... men rätt som det är vänder det, thank god!

Lördag och söndag var det utställning i Alingsås, Hokus skulle debutera. Jag var väl fortfarande knäckt och så, men jag tog mig dit iaf. Det brukar ju kännas bättre att göra nåt annat än tänka på sitt eget elände.

Installerade Hokus i buren och han var minst sagt olycklig =( Pep och tjoade... ville inte vara i buren, ville inte vara hos mig, han ville bara bort... han hade panik och var knappt kontaktbar, flämtade och var allmänt stressad. Det gjorde så ont att se honom. Men han lugnade sig såpass att han "somnade" darrandes i buren och höll sig lugn iaf. Hos domaren gick det aningens bättre, men att visa upp sig tänkte han då rakt inte göra!

Han blev helt rätt tvåa efter en jättefin kille. Dagen tog slut och vi åkte hem. Hade egentligen inte nån större lust att åka dit på söndagen, men gjorde det trots allt, det brukar vanligtvis bli bättre dag två. Men det var ännu värre... =( Klarade inte av att se honom, han var helt panikslagen och försökte äta sig ut genom stålgallret... så jag fick gråtande be om dispans och åka hem... fy farao!

Det känns lite som om det var för bra för att vara sant, att jag äntligen skulle få en katt att ställa ut igen, även om det nu inte blev en svart-vit. Det var iaf det som var huvudmålet med Hokus då han är mer eller mindre släkt med mina honor. Självklart är han fortfarande en underbar katt här hemma! ♥ Men lite snöpligt känns det, det kan man inte säga annat... Ska göra ett försök till då han får sällskap med sig, kanske det kan hjälpa... annars får det vara, klarar inte av sånt här.
 
Tack alla rara för att ni finns! ♥
Kram på er!